Vi går hand i hand, vi är inte två, vi är en. MEN.. Jag hatar er!

Jag är aldrig ensam, jag har dej alltid vid min sida, jag säger inte att jag vill det, men jag vet att jag aldrig kommer bli helt frisk med.
Jag vet även att omgivningen lider precis lika mycket som jag gör.
Min syster säger att jag håller på att dö, sakta men säkert.
Mamma håller med.
Jag vet att dom bara vill mitt bästa, men dom vet inte hur det är, dom har inte den känslan.
Dom kommer aldrig förstå mej..

Jag har aldrig sagt att jag vill ha er uppmärksamhet, det är inte den jag söker.
Jag skiter i om det är det ni tror, klarar ni inte av att läsa min blogg, så gitta då..
Jag menar, hur svårt är det egentligen?
Hmpf.
Men iaf.

Jag har inte ätit så mycket på två dagar, känner mej som en flodhäst även om folk säger att jag är smal osv.
(försöker äta för att bli "frisk"),
Även om du kallade mej för "spinkie" inatt..
Så vet ni aldrig hur det är.
Ni vet inte hur det är med den där jävla rösten i skallen, som säger att man enbart ska äta det och det, om man nu tvunget ska äta.

Ska till sjukhuset den 15;de, denna månaden..
Vet att jag komer få ställa mej på den där jävla vågen, och jag vill inte det.
Jag vet att jag kommer må så sjukt dåligt när jag ser vad den visar för siffror liksom.

Jag fattar liksom inte ens varför jag skriver om detta.
Jag borde inte göra det.

Men jag vet att jag aldrig kommer vara ensam, mina ÄS finns där för mej, eller inte för mej, dom finns där med mej, dom bryter ner mej totalt, och tro mej..
Jag vill bli frisk, jag vill gå upp i vikt..
Men det är inte så lätt..
Och det kommer ni heller aldrig förstå.

Ni vet inte hur trött jag är på detta..
Jag är trött på att frysa hela tiden
Jag är trött på att vakna med kramp i magen
Jag är trött på att spy i duschen
Jag är trött på att försöka förklara för er hur jag mår
Jag är trött på att försöka förklara för er varför jag inte kan äta
Jag är trött på att förklara för er att jag inte får äta
Jag är trött på att få ont i kroppen hela tiden
Jag är trött på att vara svag i kroppen hela tiden
Jag är trött på att höra er säga "det och det"
Jag är trött på att känna mej svimfärdig så fort jag reser mej upp
Jag är trött på att ni klagar på att jag är bening
Jag är trött på att ni säger att man kan ränka mina revben
Jag är trött på allt
.
Tro mej, jag vill mer än gärna, bli frisk, jag vill mer än gärna ge mina ÄS en spark i röven och be dom flytta in i någon annan.
Jag vill inte må såhär.

Jag ville bara att ni skulle veta det.
Så nu kanske ni slutar tjata på mej..?

Tja!
/Miss T

Kommentarer
Postat av: Sara

Jag vet!

Kämpa på gumman, du fixar det..

Finns här, jag vet hur det är..

2010-06-08 @ 20:28:28
Postat av: Anonym

jag ÄLSKAR dig syster/twin...du betyder så mycket för mig.

2010-06-09 @ 00:05:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0