Ibland vet man hur kvällen kommer sluta.

Det är faktiskt ganska tråkigt, att man inte kan göra något utan att man ska "dissa" en människa för att man inte kommer fram och hälsar, men hallå.
Det är ju inte så konstigt att jag kom fram och hälsade heller, om du tänker efter.
Sen är det nästan lite jobbigt att folk ibland tror att man "kollar upp en" för att man faktiskt råkade hamna på samma ställe, helt utan anledning..
Jag förstår ibland inte hur folk fungerar, sen har jag tänkt på en annan grej..
Varför har alla mina killkompisar en tendens att alltid lyfta upp mej när vi ses?
Är det för att jag är så liten?
Eller är det för att jag är så smal så dom tror att dom ska knäcka mej på mitten om dom kramar mej?
Eller är det båda sakerna?
För det har alltid varit så, även innan jag gick ner i vikt liksom, det är det jag inte får ihop..
Hmm..
Men jaja.
Jag hade iaf trevligt ikv. trots omständigheterna.
Det får man nästan göra om. :)
Tycker jag:)


                                                                                                                                   Det börjar bli sådär jobbigt nu igen.
Men jag ska vara stark och stå emot detta nu, jag vet det.
Jag vet att det är svårt, men jag vet även att jag är starkare än maskarna under huden, starkare än råttorna i bröstet, men jag vet att jag är för svag för att stå emot rösten i mitt huvud som säger att jag är fet.
Men på ett sätt gillar jag den rösten väldigt skarpt, för jag vet att om jag går ner ännu mer, så kommer den sluta en vacker dag, kanske den dagen då jag ligger inne på sjukhuset och sondmatningen är det enda som håller mej vid liv..?
Det märker vi.
Men nu ska jag nog sova lite.
För jag ska upp om knappt 4 timmar och ta min medecin.

Hörs senare:)
Tja!
/Miss T
 Bone is beautiful, isn't it?
God damn it's  beautiful<3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0