Alltså vafan!
Alltså, vafan är det som händer egentligen?
Man kan fan inte skoja med någon utan att en annan ska lägga sej i, och sen när man säger ifrån till personen som har lagt sej i, så lägger sej en annan person i, så säger man ifrån till den andra personen, och sen öppnar den första idioten käften igen (personen som man sa till först:P), då säger man till den människan igen, men sen så öppnar den andra människan käften igen så då får man säga till den människan med, men senare så säger personen som man skojade lite med, ifrån och då drar den ena hem..
Och pricken över i;et var att personen som skulle hem ställde sej och började lipa i köket..
Kändes som att det var riktat mot mej, eftersom att jag sa till (med tanke på att jag fortfarande är så jävla skitförbannad) men det hade kanske med något annat att göra, I dunno.
Egentligen bryr jag mej inte heller, bara det att jag sitter och flippar över precis allt just nu, jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen längre.
Det känns bara som att hela min familj har vänt sej emot mej, och bara är med min storasyster hela tiden, med tanke på att hon är gravid och bla bla bla..
Så dom total skiter i mej.
Jag vet inte, men det är så det känns, och nu när jag har skrivit det här, och dom går in och läser det, så kommer dom senare säga att det inte alls är så.
Men det är det som dom inte fattar, att det hjälper inte att dom säger så.
För dom fattar inte, att det kommer bli likadant 20 min senare..
Att min gravida storasyster står i centrum igen..
Tänk så mycket uppmärksamhet hon kommer få när bebisen har kommit ut, precis så mycket som hon alltid ha velat ha..
Det är inte det att jag känner mej utanför, det är bara det att jag känner mej så jävla nerstampad i jorden.
För det är ingen, och då menar jag verkligen INGEN, som egentligen förstår, hur jag mår.
Anledningen till det är för att dom inte ser mej på samma sätt längre..
Ända sen dom fick reda på att jag har problem med maten osv. så har jag försvunnit ännu mer i deras ögon..;(
Jag orkar heller inte bry mej så jävla mycket om detta längre, för jag vet att jag inte kan förändra deras val.
Men hallo..
Jag menar..
Jag är förfan eran också..
Men ni behandlar mej som om jag vore en påse skit..
Jag vill bara försvinna nu, dom hade inte ens märkt om jag hade försvunnit..
Så mycket bryr dom sej om mej.. :S
Känner mej så uppskattad här hemma.. <- Ser ni ironin?
Nej.
Men nu ska jag umgås lite med min familj som älskar mej över allt annat..?! <- Ser ni ironin här med?
Hörs lite senare!
Tja!
/Miss T
- När ni ska ni inse? -
Man kan fan inte skoja med någon utan att en annan ska lägga sej i, och sen när man säger ifrån till personen som har lagt sej i, så lägger sej en annan person i, så säger man ifrån till den andra personen, och sen öppnar den första idioten käften igen (personen som man sa till först:P), då säger man till den människan igen, men sen så öppnar den andra människan käften igen så då får man säga till den människan med, men senare så säger personen som man skojade lite med, ifrån och då drar den ena hem..
Och pricken över i;et var att personen som skulle hem ställde sej och började lipa i köket..
Kändes som att det var riktat mot mej, eftersom att jag sa till (med tanke på att jag fortfarande är så jävla skitförbannad) men det hade kanske med något annat att göra, I dunno.
Egentligen bryr jag mej inte heller, bara det att jag sitter och flippar över precis allt just nu, jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen längre.
Det känns bara som att hela min familj har vänt sej emot mej, och bara är med min storasyster hela tiden, med tanke på att hon är gravid och bla bla bla..
Så dom total skiter i mej.
Jag vet inte, men det är så det känns, och nu när jag har skrivit det här, och dom går in och läser det, så kommer dom senare säga att det inte alls är så.
Men det är det som dom inte fattar, att det hjälper inte att dom säger så.
För dom fattar inte, att det kommer bli likadant 20 min senare..
Att min gravida storasyster står i centrum igen..
Tänk så mycket uppmärksamhet hon kommer få när bebisen har kommit ut, precis så mycket som hon alltid ha velat ha..
Det är inte det att jag känner mej utanför, det är bara det att jag känner mej så jävla nerstampad i jorden.
För det är ingen, och då menar jag verkligen INGEN, som egentligen förstår, hur jag mår.
Anledningen till det är för att dom inte ser mej på samma sätt längre..
Ända sen dom fick reda på att jag har problem med maten osv. så har jag försvunnit ännu mer i deras ögon..;(
Jag orkar heller inte bry mej så jävla mycket om detta längre, för jag vet att jag inte kan förändra deras val.
Men hallo..
Jag menar..
Jag är förfan eran också..
Men ni behandlar mej som om jag vore en påse skit..
Jag vill bara försvinna nu, dom hade inte ens märkt om jag hade försvunnit..
Så mycket bryr dom sej om mej.. :S
Känner mej så uppskattad här hemma.. <- Ser ni ironin?
Nej.
Men nu ska jag umgås lite med min familj som älskar mej över allt annat..?! <- Ser ni ironin här med?
Hörs lite senare!
Tja!
/Miss T
- När ni ska ni inse? -
Kommentarer
Trackback
